Du kanske tänker att minerallagen, den angår inte mig

Fortfarande ligger ”Mineralstrategin” från 2013 kvar på regeringens hemsida. Här beskriver Annie Lööf i förordet hur Sverige som redan är ”EU:s ledande gruv- och mineralnation” ytterligare ska stärka sin ställning inom gruvnäringen. Men vad vill Sverige idag med sin gruvnäring och hur ser regeringen på minerallagen? 

Vad vill vi i Sverige med vår, gentemot privata företag unikt generösa, minerallag? Vilken är regeringens ”mineralstrategi” idag? Vad vill Sverige när vi bjuder in privata företag att starta gruvor?

Inte tjäna pengar uppenbarligen. Beowolf som väntar på tillstånd för att få bryta järnmalm i Kallak, uppskattar själva att fyndigheten är större än malmfälten i Kiruna. Men till skillnad från LKABs fyndighet där 100 % av vinsten går till staten, blir andelen till staten här 0,5 promille av värdet för järnet som utvunnits (och till markägaren 1,5 promille), allt i enlighet med minerallagen.

Vi vill inte med vår Minerallag värna om miljön och det svenska jordbruket eller turistnäringen eftersom markägare och kommuner i princip är rättslösa när Bergsstaten gett tillstånd för en gruva.

Gruvorna står för 1 % av BNP och 83 % av avfallet

Så hur är det med jobben. Jo, jobben är få i den moderna gruvindustrin och mineralutvinning blir ofta kortvarig. 6 876 personer finns i hela Sverige som har jobb inom gruvnäringen (2015).  Gruvindustrins andel av BNP är mindre än en 1 %, på samma gång som man genererar 83% av allt avfall.

Ingen kollar gruvbolagen

Tidskriften Sveriges natur gjorde 2015 en granskning av de företag som beviljats prospekterings-, undersökningstillstånd och bearbetningkoncession senaste åren. Trots att lagen säger att en lämplighetsbedömning ska göras av företagen innan tillstånd beviljas gjordes bara i vissa fall en prövning av den sökande. Bland företagen som beviljats tillstånd fanns både bolag som var under polisutredning och misstänkta för brott mot dom mänskliga rättigheterna. Dessutom fanns företag som ombildats efter konkurs eller var i finansiell kris när deras ansökningar beviljades.

Vad händer nu?

En sak som borde ha påverkat politikerna, men som än så länge inte verkar ha haft någon effekt, är att Riksrevisionen i december 2015 färdigställde en “rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall”. I rapporten pekar de på brister i lagstiftningen. Bakgrunden är att gruvor övergivits efter konkurser. Därmed får svenska folket betala saneringen. Några exempel är Blaikengruvan och Svärtträskgruvan  i Västerbotten och Northland Resources gruva i Pajala. Exakt hur mycket saneringen kommer att kosta är i dagsläget inte klart. Men en uppskattning för de två gruvorna Västerbotten är att notan för saneringen blir mellan 280-380 miljoner. “Det finns tecken på att staten kan komma att behöva stå för kostnaderna för efterbehandlingen av gruvnäringens avfall på kort och lång sikt”, skriver Riksrevisionen.

Myndigheten Bergsstaten tar besluten om så kallat undersökningstillstånd och bearbetningskoncession, men de senaste åren har många beslut överklagats. Till exempel överklagades gruvbrytning i Norra Kärr i Jönköpings län. Den dåvarande regeringen Reinfeldt avslog överklagandena den 16 januari 2014. Men i februari 2016  hävde Högsta Förvaltningsdomstolen beslutet att säga ja till gruvbrytning i Norra Kärr. Anledningen var att Bergstaten och sedan regeringen i beslutet bara tagit hänsyn till hur själva gruvan påverkade området. Enligt Högsta Förvaltningsdomstolen ska Bergsstaten när de ger tillstånd för en gruva ta hänsyn till industrianläggningen, dammar, anrikningsverk m.m. Man ska vid tillståndsbedömningen väga in helhetseffekterna på den omgivande miljön och hur gruvan kan påverka andra verksamheter i området.

I oktober skickade regeringen utifrån denna nya rättspraxis tillbaka beslut om fyra gruvor till Bergsstaten. I de här ärendena ska nu Bergstaten göra en ny bedömning. Det gäller bland annat Beowulf minings, järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk och Avalon minerals som ansökt om att bryta koppar i Viscaria i Kiruna.

I alla händelser har domen i Högsta förvaltningsdomstolen ändrat förutsättningarna för gruvprospekteringen. Kanske gör denna dom att det i framtiden blir omöjligt att, som Shell 2008, få undersökningstillstånd för utvinning av naturgas med hjälp av fracking på 25 % av Skånes yta.

Shell fick undersökningstillstånd för fracking i Skåne

I många delar av landet kämpar nu människor för att stoppa planerade gruvor. En grupp som var aktiv i många år var Heaven or sHell. De arbetade för att stoppa Shells planer att starta utvinning av skiffergas i Skåne med hjälp av fracking. “Hydraulic fracturing”, så kallad fracking, används idag för gasutvinning på många ställen runt om i världen. Fracking är kritiserat på grund av sin allvarliga miljöpåverkan. Tekniken är att göra borrhål i marken och sedan injicera stora mängder vatten och kemikalier under hårt tryck. På det sättet bildas sprickor så att det frigörs gas. Det krävs mycket stora ytor för fracking och man skapar allvarliga skador i naturen bland annat förstörs ofta grundvattnet. Men när Shell drog sig tillbaka var det inte på grund av miljöhänsyn från deras eller statens sida, utan det berodde på att Shell inte bedömde att brytningen skulle bli tillräckligt lönsam. Allt enligt lagen beviljade Bergsstaten Shell undersökningstillstånd på 25% av Skånes yta.

Läs mer:

KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Näringsdepartementet) beslut den 16 januari 2014

Regeringsbeslut om bearbetningskoncessioner

Riksrevisionen om risker med gruvnäringen

Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

Naturskyddsföreningen om minerallagen

Om minerallagen SGU

SGU beskriver prövningsprocessen för nyetablering av gruva

Den borgliga alliansens mineralstrategi

Minerallagen

http://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2016/september/bergverksstatistik-2015-ute-nu/

http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/ingen-kollar-gruvbolagen/

https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/rapportserien/rapportserien/2016-07-07-sverige—ett-attraktivt-gruvland-i-varlden–en-internationell-jamforelse.html

Oklart om Minerallagen ska ses över

Share
Bookmark the permalink.

Comments are closed.